För en svensk idrott fri från rasism och utanförskap

Rapport från konferensen “Att bekämpa rasism och utanförskap inom och genom idrotten i Sverige”

Heldagsworkshopen “Att bekämpa rasism och utanförskap inom och genom idrotten i Sverige” ägde rum den 28 augusti 2024 i Hallunda Folkets Hus, Botkyrka, och var en del av projektet SCORE (Sporting Cities Opposing Racism in Europe), finansierat av EU-kommissionen. Projektet, som pågått i 24 månader och nu närmar sig sitt slut, syftar till att främja en inkluderande idrott och motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering inom lokala idrottsrörelser. Det svenska partnerskapet av SCORE leds av Interkulturella Städer Sverige i samarbete med Tullinge Fotboll, IFK Tumba och Botkyrka kommun.

Evelina Lundqvist, projektledare för det svenska partnerskapet och en av konferensens moderatorer, beskrev evenemanget som en möjlighet att “utforska nya vägar och kanske så ett frö till en nationell mobilisering mot rasismen inom idrotten.” Hon underströk att dagen var avsedd att "utveckla den egna verksamheten, utbyta erfarenheter och samla in rekommendationer.” Konferensens andra moderator, Melissa Besara, framhöll vikten av att samlas för att "skapa förändring och bygga en idrottsvärld som speglar samhällets mångfald. Genom att belysa och motverka diskriminering kan vi säkerställa att varje individ blir sedd, hörd och inkluderad.”

Konferensen utgjorde ett betydande steg mot en mer inkluderande och rättvis idrottsvärld genom att samla en mångfald av aktörer och skapa plattformar för dialog och samarbete. Den lade grunden för en starkare och mer samordnad insats mot rasism och diskriminering inom svensk idrott.

Med nästan 60 deltagare från idrottsföreningar, akademi, kommun och andra engagerade aktörer var dagen indelad i flera sessioner. Dessa inkluderade föreläsningar, paneldiskussioner och workshops som fokuserade på praktiska lösningar och konkreta åtgärder för att motverka rasism och skapa en mer inkluderande idrottsmiljö.

 
 

Inledning från Botkyrka kommun och Malmö Stad 

Konferensen inleddes av Helena Rojas, människorättsstrateg vid Botkyrka kommun, och Linus Söderling, biträdande förvaltningsdirektör för Kultur- och fritidsförvaltningen i Botkyrka samt Amani Loubani, kommunalråd i Malmö stad.

Konferensen inleddes av Helena Rojas, människorättsstrateg vid Botkyrka kommun, och Linus Söderling, biträdande förvaltningsdirektör för Kultur- och fritidsförvaltningen i Botkyrka samt Amani Loubani, kommunalråd i Malmö stad.

Linus Söderling välkomnade deltagarna och lyfte fram vikten av idrotten som en mötesplats i ett segregerat samhälle: “Tyvärr ser samhället ut ganska mycket så att man bor och går i skola segregerat. Då kan idrotten här i Botkyrka spela en otrolig roll. Det är ofta det enda stället där man möts.” Han betonade också att Botkyrka har ett rikt och mångfacetterat föreningsliv, vilket är en styrka för att främja inkludering och bekämpa utanförskap.

Helena Rojas förklarade att Botkyrka kommun har varit medlemmar i Europarådets nätverk Intercultural Cities sedan 2010 och underströk: “Vårt engagemang i Intercultural Cities är en central del av vår ambition att skapa en hållbar interkulturell samhällsutveckling, där mångfald betraktas som en tillgång och där alla invånare, oavsett bakgrund, ges möjlighet att delta och påverka.” Hon framhöll också vikten av att arbeta interkulturellt och tillade: “Det handlar inte bara om att tolerera olikheter, utan om att aktivt bygga ett samhälle där mångfald bidrar till styrka och gemenskap. Vi måste gå bortom tolerans och skapa genuina möten och dialoger mellan olika grupper.”

Amani Loubani, kommunalråd i Malmö stad, deltog online och uttryckte sin glädje över initiativet. Hon reflekterade över hur diskussionen om rasism ofta är polariserad och betonade vikten av att förstå olika perspektiv. Hon sa: ”En del frågar sig om rasism ens existerar, medan andra ser det som den främsta orsaken till många problem. Det är avgörande att vi inser att människor har olika verklighetsuppfattningar, och att rasismens effekter är verkliga och påverkar vardagen för många. Det handlar om att lyfta berättelser om hur rasism upplevs, och att förstå att våra uppfattningar påverkar de lösningar vi föreslår. Vi måste vara öppna för att lyssna, förstå och arbeta för att bygga ett samhälle där allas lika värde respekteras.”

 

Nulägesanalysen skapar grund för vidare arbete

Neda Khezerian, verksamhetsutvecklare på Changers Hub och medgrundare för Changers Sports, modererade passet med titeln Nulägesanalys, som syftade till att ge en djupare insikt i den aktuella situationen kring rasism inom idrotten och belysa vad både forskningen och idrottsförbunden faktiskt vet om nuläget. Medverkande i passet var Jesper Fundberg, lektor vid polisprogrammet på Malmö Universitet (som deltog online), René León Rosales, forskningsledare på Mångkulturellt Centrum, samt David Gerges och Erik Hall, båda från Stockholms basketbollförbund, där David är strategisk verksamhetsutvecklare och Erik är distriktsförbundschef.

Neda Khezerian, verksamhetsutvecklare på Changers Hub och medgrundare för Changers Sports, modererade en paneldiskussion om nuläget kring rasism inom idrotten, med deltagare som Jesper Fundberg, lektor vid polisprogrammet på Malmö Universitet (online), René León Rosales, forskningsledare på Mångkulturellt Centrum, samt David Gerges och Erik Hall från Stockholms basketbollförbund.

Jesper Fundberg, lektor vid polisprogrammet på Malmö Universitet, höll en föreläsning som belyste hur rasism manifesterar sig inom idrotten på olika sätt. Han betonade att rasism inte alltid är en fråga om direkta och avsiktliga handlingar; den tar ofta subtila och oavsiktliga former som ändå påverkar hur idrottare bedöms och bemöts. “Rasism inom idrotten är inte alltid uppenbar – den kan vara subtil och oavsiktlig, men dess påverkan är lika skadlig,” påpekade Jesper. Han framhöll vikten av att tydligt definiera vad vi menar med rasism och påpekade att det finns en bristande medvetenhet om dess många uttryck inom idrotten. Han gav exempel från forskning som visar hur ljushyade spelare oftare får beröm medan mörkhyade spelare kritiseras, vilket blottlägger djupt rotade fördomar.

Jesper pekade även på att nuläget inom forskningen avslöjar att rasism i idrotten är både ett individuellt och strukturellt problem, där olika uttryck ofta ignoreras eller förminskas. Han betonade behovet av mer forskning och ett större engagemang för att förstå hur dessa strukturer fungerar och hur de påverkar idrottare på alla nivåer. Avslutningsvis underströk han vikten av att betrakta rasism som en del av större maktstrukturer och att det krävs ett medvetet och aktivt arbete för att bryta dessa mönster inom idrottsvärlden.

René León Rosales från Mångkulturellt centrum delade sin syn på Jespers analys och beskrev rasism som en strukturerande kraft i samhället. “Om vi utgår ifrån någon slags insikt om att det finns något som heter rasism i samhället som skapar ojämlikhet och olika möjligheter att delta i samhället för människor, då finns det inom idrotten också,” sade han. Han betonade att rasism inte bara är en fråga om individuella attityder utan också om strukturella faktorer som påverkar möjligheterna för olika grupper att delta i idrotten. René drog även paralleller mellan rasism inom idrotten och skolan genom att säga: "Rasismen som finns i idrotten speglar den som finns i skolan; båda är platser där ungdomar formas och där ojämlika strukturer lätt reproduceras om vi inte aktivt arbetar emot dem."

David Gerges från Stockholms basketbollförbund diskuterade hur olika aspekter av idrotten påverkas av strukturell rasism och sa: “Vi måste förstå att idrotten inte bara handlar om vad som händer på planen. Det handlar lika mycket om engagemanget utanför linjerna—hur våra ledare, föräldrar och förebilder agerar och vilken kultur vi skapar runt omkring. För att göra verklig skillnad måste vi också förändra hur besluten fattas på högre nivåer, så att mångfald genomsyrar hela idrottsrörelsen.” Erik Hall, också från Stockholms basketbollförbund, lyfte fram behovet av att skapa en trygg och inkluderande miljö i idrotten och sa: "Vi måste se till att varje spelare, ledare och förälder känner sig trygg att prata om rasism och diskriminering. Det är bara genom att ha öppna och ärliga samtal att vi kan identifiera problemen och tillsammans arbeta mot en mer inkluderande idrott."

 

Krav och förväntningar i praktiken

Panelen som diskuterade krav och förväntningar på idrottsföreningar bestod av Bojan Brstina från Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Syd, Siyamend Freyschuss Turanli från Tullinge Fotboll och Yafet Lemessa från Riksidrottsförbundet, med Neda Khezerian som moderator. Diskussionen fokuserade på de juridiska krav och andra förpliktelser som idrottsföreningar har för att motverka rasism och diskriminering, samt hur föreningar proaktivt kan arbeta för att skapa en inkluderande och respektfull miljö inom idrotten.

Bojan Brstina betonade att även om lagen ställer tydliga krav på idrottsföreningar att motverka diskriminering, krävs det också en djupare förståelse och ett genuint engagemang från föreningarna själva. Han påpekade att arbetet mot rasism inte enbart handlar om att följa lagar, utan också om att aktivt förändra beteenden och attityder. Bojan använde liknelsen med hur människor ofta trotsar lagar och regler, som att slänga skräp i naturen, för att illustrera att bara för att något är olagligt innebär det inte att alla avstår från att göra det. På samma sätt är lagstiftning mot rasism inte tillräcklig i sig; det krävs ett aktivt och medvetet arbete för att förändra djupt rotade strukturer och normer i samhället.

Han förklarade vidare att även om det inte finns specifika lagar som styr hur idrottsföreningar ska agera internt, och att föreningsfriheten ger dem stor autonomi, innebär det inte att de har rätt att diskriminera. Bojan betonade att föreningarna har ett moraliskt och etiskt ansvar att skapa miljöer fria från rasism och diskriminering. "Bara för att vi har frihet att organisera oss själva innebär det inte att vi har frihet att kränka andra," påpekade han och underströk vikten av att föreningar aktivt arbetar för att främja inkludering och respekt för alla.

Siyamend Freyschuss Turanli från Tullinge Fotboll underströk vikten av att idrottsföreningar inte bara agerar reaktivt när diskriminering sker, utan att de också tar ett proaktivt ansvar för att bygga en inkluderande och öppen kultur från grunden. "Vi behöver gå bortom de minimikrav som lagen ställer och verkligen arbeta för att skapa en miljö där alla känner sig välkomna och respekterade," sade han och betonade att det handlar om att engagera sig på alla nivåer inom föreningen. Han uppmanade föreningar att införa konkreta strategier och utbildningar som främjar mångfald och inkludering, samtidigt som de aktivt identifierar och utmanar fördomar och diskriminerande beteenden. "Det är inte tillräckligt att reagera när något händer; vi måste ha en tydlig plan och ett starkt engagemang för att bygga en hållbar förändring som gör att alla känner sig trygga och sedda varje dag."

Yafet Lemessa från Riksidrottsförbundet påpekade att förbundet i dagsläget saknar specifika policydokument som direkt riktar sig mot rasism och diskriminering, trots att detta är ett område som kräver tydliga riktlinjer. Han förklarade att det visserligen finns övergripande styrdokument, som värdegrunden "Idrotten Vill" och riktlinjer för jämställdhet och inkludering, men att konkreta policys inriktade på att motverka rasism fortfarande saknas. Yafet betonade att ansvaret för att driva fram sådana dokument ligger hos medlemsorganisationerna och att ett gemensamt engagemang är nödvändigt för att skapa en tydligare och kraftfullare position mot rasism inom svensk idrott.

Panelen diskuterade krav och förväntningar på idrottsföreningar med Bojan Brstina från Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Syd, Siyamend Freyschuss Turanli från Tullinge Fotboll, och Yafet Lemessa från Riksidrottsförbundet, modererad av Neda Khezerian. 

"För att kunna ta krafttag mot rasism behöver vi starkt påtryckning från våra medlemmar," sa han och uppmuntrade föreningarna att aktivt delta i arbetet för att skapa en mer inkluderande och rättvis idrottsmiljö. Han underströk också att en av de största utmaningarna är att få idrottsföreningar att förstå vikten av att motverka rasism och diskriminering och att förbundet har ett ansvar att förse dem med de verktyg, utbildningar och resurser som krävs för att agera effektivt.

Yafet framhöll vikten av att skapa ett nätverk av stöd, där föreningar kan dela sina erfarenheter, utmaningar och framgångar med varandra. "Det handlar inte bara om att ge resurser utan också om att bygga en kultur av kontinuerligt lärande och utveckling, där föreningar känner sig motiverade och kapabla att ta itu med dessa frågor," förklarade han. Genom att stärka kunskapen och engagemanget på alla nivåer inom idrottsrörelsen kan vi skapa en bestående förändring och bygga ett mer rättvist och inkluderande idrottssamhälle.

Neda Khezerian, som modererade diskussionen framhöll vikten av att idrottsföreningar inte bara följer lagar och regler, utan också tar ett djupare, moraliskt ansvar för att motverka rasism och diskriminering i sina verksamheter. Hon betonade att det krävs ett genuint engagemang från föreningarnas sida för att skapa en verkligt inkluderande miljö där alla känner sig välkomna och respekterade. Neda lyfte också fram behovet av att föreningar arbetar proaktivt och strategiskt med dessa frågor, genom att implementera utbildningar och policies som stödjer en kultur av mångfald och lika möjligheter. Hon underströk att det är viktigt att skapa en öppen dialog inom föreningarna och att lyssna på de medlemmar som upplever diskriminering, så att deras erfarenheter och röster kan bidra till att forma det förändringsarbete som behövs.

 

Presentation av handboken och en mångfald av idéer för förändringsprocesser

Efter lunch presenterades Handbok för att bekämpa rasism och diskriminering på grund av hudfärg på lokal nivå inom idrotten. Handboken, som utvecklats inom projektet SCORE och författats av Nuria Lores och Jesús Migallón, innehåller praktiska råd och verktyg för föreningar som vill arbeta för att skapa en mer inkluderande idrottsmiljö.

Evelina Lundqvist introducerade handboken som ett centralt verktyg riktat främst till lokala myndigheter, särskilt kommuner, för att stödja idrottsföreningar i deras arbete mot rasism och diskriminering. Hon betonade att handboken är utformad för att ge kommuner konkreta riktlinjer och strategier för att aktivt kunna stödja och stärka föreningarnas arbete med inkludering och antirasism på lokal nivå. 

Handboken innehåller en rad praktiska förslag på hur kommuner kan samarbeta med idrottsföreningar för att skapa en mer inkluderande och rättvis idrottsmiljö. Den lyfter fram vikten av att kommuner och föreningar tillhandahåller utbildningar för ledare och tränare, utvecklar och implementerar system för rapportering och hantering av incidenter av diskriminering, och erbjuder ekonomiska och praktiska resurser för att underlätta föreningarnas arbete. Evelina poängterade att handboken även innehåller exempel på framgångsrika initiativ från andra kommuner, vilket ger inspiration och konkreta idéer för lokala myndigheter att använda i sitt arbete.

Evelina uppmanade deltagarna att använda handboken som en guide för att skapa policies och långsiktiga strategier som inte bara adresserar incidenter när de uppstår, utan också bygger en hållbar, inkluderande kultur inom idrotten. Hon underströk att kommunerna kan spela en viktig roll i att ge idrottsföreningarna rätt verktyg och stöd för att kunna bedriva ett effektivt arbete mot rasism och exkludering.

Avslutningsvis betonade Evelina att handboken är ett stöd för kommuner och föreningar i deras strävan att göra idrotten till en plats där alla, oavsett bakgrund, känner sig välkomna och respekterade. Hon uppmanade deltagarna att använda handboken som en resurs för att främja samverkan och bygga ett mer inkluderande samhälle genom idrotten. Workshopen som följde gav deltagarna möjlighet att arbeta i grupper och diskutera hur de kunde implementera idéerna från handboken i sina egna organisationer. Fokus låg på att skapa konkreta handlingsplaner och strategier för att motverka rasism och utanförskap.

 

Goda exempel gav fler perspektiv och inspiration

En av dagens höjdpunkter var presentationen av goda exempel från olika föreningar och organisationer som aktivt arbetar för att motverka rasism inom idrotten. Medverkade under passet gjorde Gustavo Nazar och Alejandra Pizarro Correa från Malmö stad, Aisha Trokic från Rei Kampsport, Collins Luther Zola från Flemingsberg United F.C., Natsnet Kiflemariam från Botkyrka kommun och Elif Cigel från Ungdomsfullmäktige, Botkyrka kommun.

Natsnet Kiflemariam, barnombudsman i Botkyrka kommun, berättade om Botkyrka kommuns banbrytande arbete med att utveckla en process där en kravställan kan hjälpa föreningar att förbättra sitt arbete mot rasism och utanförskap. Hon förklarade att en kravställan handlar om att tydligt definiera och kommunicera de värderingar och standarder som alla inom idrotten förväntas följa, särskilt när det gäller att motverka rasism och diskriminering. "Det innebär att sätta upp konkreta riktlinjer och att följa upp dem för att säkerställa att vi skapar en inkluderande och trygg miljö för alla deltagare," sade hon.

En kravställan är en tydlig och detaljerad beskrivning av de förväntningar, riktlinjer och standarder som ska uppfyllas inom en organisation eller ett specifikt projekt. Den syftar till att klargöra vilka krav som ställs på olika aktörer eller processer för att säkerställa att målen uppnås på ett korrekt och effektivt sätt. Inom idrott och andra sammanhang kan en kravställan inkludera riktlinjer för att motverka rasism och diskriminering, tydliga policys, samt konkreta åtgärder som behöver följas för att skapa en inkluderande och trygg miljö.

En av dagens höjdpunkter var presentationen av goda exempel på arbete mot rasism inom idrotten, med bidrag från Gustavo Nazar och Alejandra Pizarro Correa från Malmö stad, Aisha Trokic från Rei Kampsport, Collins Luther Zola från Flemingsberg United F.C., Natsnet Kiflemariam från Botkyrka kommun och Elif Cigel från Ungdomsfullmäktige i Botkyrka kommun.​⬤På bilden även representanter för organisationerna My Human Rights och Mobile Stories.

Collins Luther Zola från Flemingsberg United F.C. beskrev hur deras förening arbetar för att inkludera ungdomar från olika bakgrunder och ge dem en meningsfull fritid. “Vi ser det som vårt ansvar att skapa en miljö där alla känner sig sedda och hörda, och där vi aktivt arbetar för att motverka rasism och utanförskap,” sade han. Vidare betonade han vikten av separatistiska rum inom idrotten och sa: "Separatistiska rum ger ungdomar från marginaliserade grupper en trygg plats att uttrycka sig, stärka sin självkänsla och bygga gemenskap utan att behöva försvara sin existens. Dessa rum är nödvändiga för att säkerställa att alla har möjlighet att utvecklas och känna sig inkluderade i idrotten."

Aisha Trokic från Rei Kampsport delade sina erfarenheter av att arbeta med inkluderande kampsportsträning och betonade vikten av att skapa en miljö där alla känner sig välkomna: "Kampsport handlar inte bara om fysisk träning utan också om att lära sig respekt för andra och för sig själv." Hon berättade om de utmaningar hon mötte som den enda kvinnliga tränaren när hon började arbeta för att få fler tjejer att delta. "Det var en utmaning att vara ensam, men jag visste hur viktigt det var att tjejer hade en kvinnlig förebild," sa hon. Genom att rekrytera fler kvinnliga tränare, hålla prova-på-pass för tjejer och använda riktad kommunikation har de lyckats attrahera fler tjejer. "Idag är vi flera kvinnor som tränar och leder, och det har gjort stor skillnad för att behålla fler tjejer i verksamheten," tillade hon.

Aisha lyfte också fram vikten av att skapa trygga rum för personer som bär slöja inom idrotten. "Vi måste aktivt arbeta för att skapa miljöer där alla, inklusive de som bär slöja, känner sig välkomna och respekterade, utan att behöva kompromissa med sin identitet," förklarade hon, och betonade behovet av att utmana normer och fördomar för att säkerställa en verkligt inkluderande idrottsmiljö.

Gustavo Nazar och Alejandra Pizarro Correa, antirasistiska barnrättspedagoger från Malmö stad, berättade om sitt arbete med Grundskolefotboll mot rasismer, ett initiativ som använder fotboll för att bekämpa rasism, diskriminering och främlingsfientlighet bland barn och unga i grundskolan. Genom att integrera barns rättigheter och antirasistiska principer i skolans vardag via utbildning och praktiska aktiviteter säkerställer projektet att alla barns röster hörs och deras rättigheter respekteras. Med fotbollsturneringar, träningspass och workshops skapas en trygg och inkluderande plattform där elever från olika bakgrunder kan mötas, lära känna varandra och bygga broar över kulturella och sociala skillnader. De betonade vikten av att lyssna på ungas berättelser för att förstå hur rasism påverkar deras vardag inom idrotten. "Genom att ge unga en röst och ett utrymme att dela sina berättelser skapar vi inte bara medvetenhet, utan bygger också förtroende och engagemang i kampen mot rasism," förklarade de och uppmanade att göra ungdomars röster centrala i alla beslut och åtgärder.

Grundskolefotboll mot rasismer samarbetar med flera aktörer, såsom lokala skolor, kommuner, idrottsföreningar, ungdomsorganisationer, ideella organisationer och föräldraföreningar. En viktig samarbetspartner är Malmö FF, som motiverade sitt engagemang i projektet med att de ser fotbollen som en kraftfull plattform för social förändring och en möjlighet att främja mångfald och inkludering. Klubben ansåg att deras engagemang i Grundskolefotboll mot rasismer är en naturlig del av deras arbete med samhällsansvar och ett sätt att bidra till ett mer inkluderande samhälle. Samarbetet formaliserades genom att Malmö FF arrangerar fotbollsträningar och turneringar samt erbjuder utbildningar för skolpersonal och tränare om inkluderande idrott. Genom regelbundna uppföljningar säkerställs att insatserna förblir hållbara och effektiva i kampen mot rasism och diskriminering.

 

Workshop med fokus på målbild och strategi

Heldagsworkshopen avslutades med en workshop där deltagarna delades in i temagrupper för att diskutera och formulera gemensamma mål och strategier för framtiden. Under ledning av moderatorerna Melissa Besara från IFK Tumba och Evelina Lundqvist från Interkulturella Städer Sverige, uppmuntrades deltagarna att reflektera över de insikter och lärdomar som framkommit under dagen och hur dessa kan omsättas i praktiken.

Deltagare i workshopen om målbild och strategi. 

Många deltagare betonade behovet av att skapa mer strukturerade utbildningar och stöd till idrottsföreningar, för att hjälpa dem att förstå och agera mot rasism på ett effektivare sätt. Flera påpekade att det krävs tydliga riktlinjer och praktiska verktyg för att göra en verklig skillnad på gräsrotsnivå. Behovet av förbättrad samverkan mellan föreningar, kommuner och andra samhällsaktörer lyftes också fram, för att säkerställa att insatserna mot rasism och diskriminering är konsekventa och samordnade.

Deltagarna uttryckte en stark önskan om att mobilisera arbetet nationellt för att skapa en större kraft i kampen mot rasism inom idrotten. "Vi måste gå samman på nationell nivå för att säkerställa att våra insatser inte bara sker isolerat i enstaka kommuner eller föreningar, utan att de blir en del av en större, sammanhållen rörelse," föreslog en deltagare. Många menade att en nationell mobilisering skulle kunna ge tyngd åt lokala initiativ, sprida framgångsrika metoder bredare och skapa ett mer enhetligt arbete mot rasism över hela landet. 

Flera lyfte också fram vikten av att involvera ungdomar direkt i arbetet och ge dem inflytande över strategierna som utvecklas. "Ungdomarna är de som upplever rasism i sin vardag; deras röster måste stå i centrum när vi utformar lösningar," sade en deltagare. Dessutom föreslogs att utveckla gemensamma plattformar för kunskapsutbyte och erfarenheter mellan föreningar, för att stärka och koordinera arbetet nationellt, vilket ytterligare skulle underbygga en gemensam, kraftfull insats mot rasism inom idrotten.

 

Sammanfattning av dagen 

Heldagsworkshopen “Att bekämpa rasism och utanförskap inom och genom idrotten i Sverige" samlade en rad engagerade talare och deltagare som delade insikter och erfarenheter om hur idrotten kan användas som ett verktyg för inkludering och motverkande av rasism. 

Deltagare i djupa diskussioner.

Fem återkommande teman framträdde tydligt under dagen:

  1. Vikten av utbildning och medvetenhet: Flera talare och deltagare betonade att utbildning är en grundläggande del av arbetet mot rasism inom idrotten. Både föreningar och kommuner behöver verktyg och kunskap för att kunna identifiera och agera mot rasism, vilket kräver kontinuerliga utbildningsinsatser för spelare, ledare och föräldrar.

  2. Betydelsen av proaktivt ledarskap och ansvarstagande: Diskussionerna underströk behovet av starkt och inkluderande ledarskap som aktivt arbetar för att skapa en trygg och rättvis miljö. Föreningar uppmanades att inte bara agera reaktivt när incidenter inträffar, utan också att bygga en inkluderande kultur från grunden genom tydliga policies och strategier.

  3. Stärkta samarbeten och nationell mobilisering: Ett återkommande tema var behovet av förbättrad samverkan mellan föreningar, kommuner och andra samhällsaktörer, och att mobilisera insatser nationellt för att skapa större genomslag. En nationell rörelse skulle ge tyngd åt lokala initiativ och skapa en mer sammanhållen och enhetlig insats mot rasism.

  4. Ungas röster och delaktighet: Många deltagare lyfte vikten av att involvera ungdomar i arbetet mot rasism, eftersom de direkt påverkas av dessa frågor. Ungas perspektiv och erfarenheter måste tas till vara, och de bör ha inflytande i beslutsprocesser för att säkerställa att åtgärderna är relevanta och effektiva.

  5. Behovet av konkreta verktyg och uppföljning: Dagen genomsyrades av diskussioner om att utveckla konkreta verktyg, riktlinjer och rapporteringssystem för att hantera rasism inom idrotten. Deltagarna påpekade också vikten av att kontinuerligt följa upp och utvärdera insatser för att säkerställa att de leder till verklig och hållbar förändring.

Sammanfattningsvis var det tydligt att det finns ett starkt engagemang och vilja att arbeta för en idrott som är fri från rasism och exkludering, men att detta kräver samordnade insatser, tydligt ledarskap och ett långsiktigt engagemang från alla parter.